Vapaus har undersökt svenskarnas beteende och inställning till cykling och förmånscyklar. Genom dessa svar kan vi göra jämförelser och dra slutsatser om cyklingens påverkan i samhället. 

Datan samlades in under april 2025 genom en digital enkät. Enkäten delades ut via onlineundersökningsföretaget Bilendi och cykelforumet Happyride. N = 1 007, varav 708 Bilendi och 299 Happyride. Bilendi-andelen representerar gemene svensk och ger därmed en solid statistisk grund för denna forskning. Happyride-andelen bidrog med mer insikt bland Sveriges hobbycyklister. 

Könsfördelningen i denna undersökning är 70% män och 30% kvinnor. Vapaus interna data visar att 42% av våra förmånscyklar under 2024 levererades till kvinnor, jämfört med 32% 2023. Fler och fler kvinnor cyklar, men faktum kvarstår att det ännu är mansdominerat, vilket därmed reflekteras i könsfördelningen i denna studie.

Åldersgrupperna i studien är relativt jämnt fördelade i mitten, 30-59 år utgör 80% sammanlagt, medan 18-29 år och 60 eller äldre utgör 7% och 13% vardera. 

Majoriteten (34%) av respondenterna bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Därefter är det relativt jämnt representerat mellan de övriga kategorierna, mellan 12-19% vardera.

1.1 Vem är den här rapporten till för?

För dig som…

• Är intresserad av cyklandets positiva påverkan på samhället
• Har eller överväger att skaffa en förmånscykel
• Erbjuder eller överväger att erbjuda förmånscyklar till dina anställda
• Bara älskar att cykla!

1.2 Vilka är Vapaus?

Vapaus är en av de ledande förmånscykelaktörna i Norden, idag aktiv i Sverige och Finland, med över 50 internationella medarbetare. Bolaget grundades 2018 med målet att främja cykling genom att erbjuda förmånscyklar till företag och dess anställda och är sedan 2020 en internationellt erkänd expert inom cykelförmånen.

Bolagets skalbara modell reflekteras i dess snabba tillväxt: från en omsättning på 4,5 miljoner euro 2021 till imponerande 34,8 miljoner euro 2024.

Vapaus lägger stor vikt vid cirkulära ekonomiprinciper genom sitt innovativa Precycled-koncept och investerar stort i apputveckling. Företaget has framgångsrikt automatiserat förmånscykelprocessen genom sin techplattform som integrerar lönehantering, fakturering, logistik, försäkring, finansiering och systemintegrationer med tredje parter. 

Fler än 1 800 arbetsgivare i Sverige och Finland har redan valt Vapaus, och fler än 30 000 förmånscyklar har levererats till anställda.

I år ligger Vapaus fokus på internationell expansion.

Trevlig läsning! 
/Vapaus-teamet

90% av svenskar är någon typ av cyklist. Medan en fjärdedel menar att de är oregelbundna cyklister kvarstår en slående 65% som ser sig själva som frekventa cyklister eller till och med entusiaster. Svenskarna har verkligen skapat en cyklingsnation trots att Sverige även (och desto bredare) är känt för ett antal legendariska bilvarumärken. 

Varför är cykling så självklart, då? Den största anledningen till att svenskar cyklar är för att träna och förbättra hälsan, menar 52%. 

Därefter kommer transport på fritiden (48%) och allra sist kommer den minst populära anledningen till att cykla, att förbättra ens mentala hälsa (18%). Detta sår de första fröna om svenskarnas strävan efter effektivitet – mer om detta senare. 

2.1 Aktiv cykling ger resultat

11% av Bilendi-respondenterna (som var 708 totalt) rapporterar att de cyklar 2 000 km eller mer under 2024. Detta översätts till ungefär 40 km i veckan. I början av 2025 släppte Arbetshälsoinstitutet i Finland resultaten på effekten av cykling i relation till välmående. 40 km per vecka blev identifierad som gränsen för en aktiv cyklist då hälsoeffekterna av cykling är avsevärda efter att man kommer över denna tröskel. I genomsnitt har denna grupp cirka 4,5 färre sjukdagar per år än icke-cyklister. Att investera i cykling blir därför rimligt även från ett företagsperspektiv. 

37% av Bilendi-cyklisterna cyklade mellan 100 och 2 000 kilometer under 2024. Vi ser detta som en bra start och definitivt något som vi vill fortsätta arbeta med, för att öka de cyklade kilometrarna. 

Pendlingscykling är väldigt populärt i Sverige; nästan hälften (43%) av svenskarna ägnar sig åt det. Av dessa cyklar 78% dagligen eller flera gånger i veckan, vilket tyder på att när folk väl börjar pendlingscykla, så går de all in. Med andra ord, de som pendlingscyklar gör det ofta – när man väl har börjat är det enkelt att fortsätta. 

Pendlingscyklingssiffrorna från denna studie är väldigt höga. Det finns risk för en viss överoptimism bland respondenterna, men även med det i åtanke tyder detta på en ljus framtid för hållbara städer. Bra jobbat, Sverige! 

Så varför är svenskarna så förtjusta i att pendlingscykla? Den främsta anledningen är för att få in vardagsmotion (38%), tätt följt av att spara pengar genom att cykla (36%), därefter att folk helt enkelt bara tycker om att cykla (34%). 

Det största hindret till att vi inte pendlingscyklar mer är – surprise, surprise – på grund av dåligt väder (26%), därefter kommer tidsbrist (14%). I äkta vikingaanda hävdar dock 10% att ingenting stoppar dem från att pendlingscykla (kommentarer från “Annat”). 

Att 38% pendlingscyklar för att få in vardagsmotion samtidigt som endast 26% ser dåligt väder som ett hinder talar gott för svenskarnas ihärdighet. 

Nästa utmaning för stadsplanerare och aktörer som Vapaus tillika kommer utan tvekan att vara: hur får vi folk att cykla längre distanser och oftare? Hur ser det ut med andra cyklingtillfällen utöver pendling? Hobbyer, ärenden, shopping, osv. Hur ser framtiden ut?

En ytterligare insikt är att kvinnor pendlingscyklar mindre än män (38% vs. 47%). Detta är en universell lärdom och de flesta stadsplanerare föreslår att bättre och tryggare cykelbanor liksom cykelparkering kommer att uppmuntra fler kvinnor att cykla. 

Den grupp som pendlingscyklar minst (29%) är de som är 60 år eller äldre. Medan denna utveckling kan kännas naturlig har elcyklar visat sig vara ett utmärkt verktyg för att aktivera cyklister i alla åldersgrupper. Vår finska systerstudie konstaterar tydligt att elcyklar är mer populära ju äldre vi blir, och dessutom att 60-plussarna i Finland är den grupp som pendlingscyklar mest frekvent – totala motsatsen från situationen här i Sverige.

Intresset för cykelförmånen är stort bland svenskar – enligt Vapaus undersökning ser vi att en av tre är intresserade av att skaffa en förmånscykel. En viktig anledning till detta är den ekonomiska fördelen; hela 46 % av svenskar uppger att möjligheten att välja en dyrare och bättre cykel, som de annars inte skulle ha haft råd med, var en avgörande faktor till att de skaffade förmånscykel istället för att köpa privat. Detta visar att förmånscyklar inte bara uppmuntrar till ett mer hållbart transportval, utan även gör kvalitetscyklar mer tillgängliga för fler.

49% av respondenterna hävdar även att de cyklar mer nu än innan de skaffade förmånscykel; med andra ord kan vi konstatera att förmånscyklar leder till aktivt cyklande. 

En annan faktor som påverkar intresset är hur cykelvänlig arbetsplatsen upplevs vara. I undersökningen svarade 52% att deras arbetsplatser är mycket cykelvänliga, vilket tyder på att det finns stöd för cyklande medarbetare. Kombinationen av ekonomisk tillgänglighet och praktiska förutsättningar gör förmånscykeln till ett attraktivt alternativ för många anställda.

4.1 Elcykel vs. vanlig trampcykel

Bara lite fler än hälften av förmånscykelanvändare har valt en elcykel medan strax under hälften valt en vanlig trampcykel. I dessa resultat ligger Sverige efter sina europeiska motsvarigheter – i Finland är ca. 70% av nya förmånscyklar elcyklar och liknande siffror kan hittas i Tyskland och Belgien. 

Är svenskarna mer hälsosamma (och trampglada) än andra européer? Eller har de bara inte ännu testat vad elcykeln har att erbjuda? Oavsett anledning ser vi inte elcykelns triumf sakta ner, snarare motsatsen. Det finns utrymme att växa i denna sektor och förmånscykeln är ett riktigt bra sätt att spara pengar när du skaffa en kvalitetselcykel, vars detaljpris i genomsnitt ligger på 30 000 kr.  

4.2 Förmånscykel vs. bil

44% har minskat sin bilanvändning sedan de skaffade förmånscykel och 32% menar att cyklande har ersatt minst 40 km bilkörande per vecka – en utveckling som tycks vara internationell. Att introducera förmånscyklar har en tydlig effekt eftersom folk cyklar längre distanser, oftare och även ersätter bilturer, vilket är en solklar vinst för både hälsa och miljö.

Den stora potentialen här är framförallt de korta distanserna, som citatet ovan nämner. En tredjedel av alla bilresor är under 5 km enligt Trafikverkets Resvaneundersökning. Det går det antingen lika snabbt eller till och med snabbare inom städer att färdas med cykel om distansen är under 5 km, därför är det en no-brainer att byta bilen mot cykeln för dessa typer av resor.

4.3 Cykelvänlig arbetsplats

Som tidigare nämnt, kan en hälsosam andel (52%) av arbetsplatser beskrivas som mycket cykelvänliga och 26% som ganska cykelvänliga. Fler och fler arbetsplatser börjar ta hänsyn till olika pendlingsmedel, där cykling är en av dem. 

Om din arbetsplats tillhör de 22% som inte anses cykelvänliga, här är några hjälpsamma tips om hur du kan komma igång:

• Säker cykelparkering är det som behöver kryssas av listan allra först. Om du inte är ägare av eller administratör för byggnaden, hör av dig till din fastighetsförvaltare – hen bör kunna hjälpa dig att sätta igång. 
• Erbjud cyklisterna omklädningsrum, helst med dusch och möjlighet att torka sina kläder på regniga dagar.
• Överväg att skaffa cykelförmån. Det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren och ett toppensätt att sänka tröskeln för dina medarbetare att kunna skaffa en kvalitetscykel, kanske till och med en elcykel.

Vill du har fler/mer utförliga tips kan du läsa vårt blogginlägg om ämnet här!

Enligt respondenterna själva är det viktigaste incitament, t.ex. finansiella förmåner, belöningar, (32%) följt av bättre parkeringsmöjligheter (31%). Lägst på priolistan är utbildning om fördelarna med cykling (4%).

Oavsett om cykeln är din bästa vän på väg till jobbet eller står och dammar i garaget så finns det mönster som avslöjar hur och varför vi cyklar. För vissa handlar det om stadens puls och smidigheten på två hjul, för andra om vanor och vardagsrutiner. Vad finns det egentligen för skillnader som mellan olika grupper, och kanske mer oväntade likheter? Det handlar om allt från var vi bor till vem vi är, och vilka historier våra cyklar berättar om oss.

5.1 Fler pendlingscyklar i större städer

I de större städerna är det vanligare att folk pendlingscyklar, 45-55% i städer med fler än 50 tusen invånare cyklar till jobbet, medan endast 26-33% gör det i städer med färre än 50 tusen invånare. 

Detta kan bero på bättre infrastruktur för cyklister, kortare avstånd till arbetsplatser och fler satsningar på hållbart resande i större städer. Skillnaden i procent antyder en tydlig urban–rural skillnad när det gäller transportmönster, vilket är intressant eftersom den visar hur geografiska och samhälleliga faktorer samspelar och påverkar vardagslivet och i förlängningen även vilka möjligheter som finns för att öka cyklingen som ett hållbart transportval.

5.2 Män cyklar mer än kvinnor

47% av män och 37% av kvinnor pendlingscyklar. Av de som pendlingscyklar dagligen eller flera gånger i veckan utgör män 83% och kvinnor 68%. Män är inte bara fler till antalet cyklister utan har också en större benägenhet att cykla mer frekvent. Det indikerar inte bara att fler män än kvinnor cyklar till arbetet, utan även att män tenderar att göra det mer som en del av sin vardagsrutin. 

Detta kan bero på flera saker, till exempel att män kan uppleva mindre socialt tryck när det gäller klädval, vilket kan vara relevant eftersom cykling ofta kräver ombyte eller praktiska kläder och att kvinnor kan känna större oro för säkerhet i trafiken.

5.3 Lika som bär: cykelentusiaster & oregelbundna cyklister

Man skulle kunna tro att de som ser sig själva som cykelentusiaster är väldigt olika från de som ser sig själva som oregelbundna cyklister, men vår undersökning visar motsatsen. Förutom den uppenbara skillnaden att den ena gruppen är entusiastisk och den andra mindre så, finns det stora likheter inom motivation när det kommer till cykling. 

40% av cykelentusiasterna pendlingscyklar för att få in vardagsmotion. De oregelbundna cyklisterna? 33% – inte långt därefter. Både grupperna värderar att cykla för att spara pengar lika högt – 34%. Största hindret för att inte pendlingscykla mer? 17% hos entusiasterna, 12% hos de oregelbundna. Motivation och hinder är alltså mer eller mindre desamma, oavsett hur mycket man cyklar. 

Det säger sig själv att cykelentusiasterna cyklar avsevärt mer än de oregelbundna cyklisterna. Under 2024 låg totalgenomsnittet hos den ena gruppen på 2 852 km och den andra på 377 km – ta en vild gissning vilken som är vilken.

5.4 Finnar cyklar mer än svenskar

Både svenskar och finnarna gillar att jämföras med varandra. Så här ser det ut gällande cykling och förmånscykling mellan oss nordiska grannar.

Det är väldigt intressant att se att siffrorna är nästan exakt samma, men motsatta när det kommer till könsfördelning bland pendlingscyklister. Vi har samma vanor, men fördelade helt olika. 

Finland leder stort när det gäller cyklingfrekvens, men däremot är vi hack i häl när det gäller både mängd pendlingscyklister och förbättrad hälsa! Detta tyder på att cykling har samma effekt, men svenskarna behöver bli bättre på att komma igång.

I en överraskande händelseutveckling leder Sverige dock när det kommer till ersatt bilanvändning, trots att finnarna i snitt cyklar betydligt längre distanser. Samtidigt är det avsevärt fler finnar än svenskar som pendlingscyklar för att de helt enkelt tycker om att cykla. I kombination med det tidigare nämnda citatet som nämnde att cykling eliminerar korta bilsträckor, så verkar svenskarna vara mer nytto- eller effektivitetsdrivna av sin cykling, medan finnarna gör det mer för själva njutningen.

Det finns entydiga bevis för att cykling har en positiv effekt på samhället, både för individerna men även helheten. När vi cyklar förbättrar vi vår hälsa samtidigt som vi minskar koldioxidutsläpp genom att ersätta bilanvänding. 

Ökningen av cyklande visar på ett skifte mot mer hållbar transport – något vi tveklöst behöver för att nå Sveriges klimatmål att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. 

Intresset för förmånscyklar är högt, men trots det har långt ifrån alla tagit steget att skaffa en förmånscykel ännu. Endast 9% av respondenterna har en förmånscykel idag och 2% planerar att skaffa en. Trots att cykelförmånen infördes ungefär samtidigt i Sverige som i Finland leder finnarna med hästlängder i antal förmånscyklar – konceptet slog verkligen igenom med dunder och brak. 

Med andra ord ser vi stor potential för förmånscyklar, och mer cyklande generellt, i Sverige – det ska nog inte dröja länge innan vi är ikapp Finland, särskilt med tanke på att vår population är nästan dubbelt så stor.

Är du nyfiken på att komma igång med förmånscyklar?